Ångest, psykiatrin och skidor.

Imorgon bär det av på semester i en vecka till Vemdalen för att åka skidor, mycket positivt och delvis negativt. Eftersom min familj inte är inkluderad i resan innebär det komplikationer i och med att jag lovat mig själv att aldrig utsätta någon annan än familjen för mitt självskadebeteende hur illa det än låter. Detta innebär att jag måste somna ganska omedelbart när jag går och lägger mig om jag ska hålla mig ifrån karvandet i armarna. Somnar jag alltså inte inom 30 minuter när jag har bestämt mig för att sova så kommer jag ligga sömnlös i och med att det då inte finns någon möjlighet att frigöra/dämpa mina känslor, det är ett problem. Av denna anledning tog jag kontakt med psykiatrin igen för att be om en mildare tablett att sova på, typ som en propavan eller liknande, det blev ett nej från deras sida då de inte ger ut tabletter hur som helst och det har jag förståelse för. Men i denna situationen hade det nog varit bättre för mig och mina föräldrars oro om jag hade fått någon form av tablett att sova på, ganska svårt att bli beroende av tabletter på en vecka som är så milda som då en propavan är. Men det är tydligen bättre att jag får sy flera ärr eller ligga sömnlös. Jag är ganska förbannad för tillfället kan jag meddela. Jag ska också dela rum med min yngre kusin som inte har en aning om att jag skadat mig på sistonde, det kan bli jobbigt då jag inte tänker sova med en långärmad tröja precis.. Som ni kanske förstått har jag ett rejält ångestpådrag inför resan och det är också därför jag uppdaterar just nu för lite självterapi samt informera om varför jag inte kommer uppdatera lika kontinuerligt.

"Bocka inte för någon
Gör så gott du kan
Och vill någon ge dig något fint för det
Så sov med det, i din famn"  Ett litet småjusterat citat ur filmen "Känn ingen sorg".  /Love from me